Matångest, personlighetsångest och skolångest.
Jag är ensammast i Sverige och jag vet det.
Just idag vill jag bara fly mig själv. Springa härifrån, sluta klaga, vara nöjd, leva.
Det känns som om att hela bröstkorgen exploderar i ångest och jag behöver någon att prata ut med.
Jag behöver någon som ringer mig och låter mig brista ut i gråt.
(behöver nån som behöver mig)
Jag är så himla tjock och ensam. Så himla ledsen. Så himla trött.
Vi är ju världens finaste tjejer, vi ska ju inte få känna såhär. (De säger de bästa är tagna men de ljuger, de ljuger för vi finns ju kvar.)
SvaraRadera